De senaste årens påtagliga förändringar i klimatet har lett till att debatter och insatser till stor del handlar om temperaturhöjningen och hur alla följdeffekter av den ska hanteras. Men en hållbar utveckling handlar också om att skapa möjligheter att leva – inte bara överleva. Det handlar om rätten till både sitt förflutna och sin framtid.
Även museisektorn kan vara med och bidra till en hållbar utveckling. Detta fastslog museernas internationella organisation för samarbete och utveckling, ICOM, i sin hållbarhetsresolution 2019. Denna bygger i sin tur på FN:s Agenda 2030 från år 2015. Agendan och dess 17 mål omfattar ekonomisk, miljömässig och social hållbarhet.
Som museiorganisation är det inte helt enkelt att veta hur man bäst nyttjar sina möjligheter att bidra till hållbar utveckling. Den här webbplatsen är tänkt som en mötesplats och ett stöd i det arbetet. Syftet är att skapa ett nav där kunskap och erfarenhet kan delas så att museer minskar sin negativa påverkan – och ökar den positiva.
Vill ni bidra med goda exempel, eller har förslag på samverkansprojekt?
Kontakta gärna hallbarhet@varldskulturmuseerna.se
Museers enskilda miljöpåverkan avgörs av en mängd olika faktorer. De flesta har magasin för de samlingar de förvaltar samt utställningsverksamhet och publika ytor för besökare. Allt detta kräver energi till klimatanläggningar, belysning och informationsteknik. Men det går även åt energi till sådant som byggmateriel, trycksaker och kemikalier – som i sin tur kräver transporter och slutligen blir till avfall. Samverkan och forskning kan innebära tjänsteresor. Butik/restaurang genererar inköp, transporter och avfall.
Det finns olika sätt att bidra till hållbarhet - men inget givet svar på hur det bör gå till. Några museer kanske väljer att arbeta tematiskt med den publika verksamheten. Det kan vara genom att fokusera på kunskapsuppbyggnad och -spridning i utställningar, initiera och bedriva klimatforskning på föremål i samlingen eller att bjuda in till panelsamtal och föreläsningar. Andra kanske arbetar mer med den sociala dimensionen genom att skapa platser för arbetsträning eller att initiera samarbeten med så kallade sociala företag.
