Resandet varierar stort mellan olika museiorganisationer. Verksamhet på flera platser och geografiskt läge spelar självfallet en stor roll. Långa tågresor kan påverka den ekonomiska hållbarheten genom att frånvaro ska täckas upp under en längre period och att reseersättningar blir högre.
Det är inte heller alltid digitala möten och besök är det självklara valet. För museiverksamheter som regelmässigt har internationella resor, blir det också ett typiskt exempel på när värden som miljömässighet och kvalitet ställs mot varandra. I samarbetsprojekt, forskningsprojekt eller vid studiebesök i andra verksamheter är det svårt att uppnå samma kvalitet vid digitala möten och besök som vid fysiska.
Enskilt viktigast är ändå att försöka minska antalet flygresor. Här krävs en tydlig resepolicy som anger vilka transportsätt som ska användas vid olika tillfällen, att det företrädesvis är tåg - och att detta gäller för både personal och samarbetspartners.
En mötespolicy – kanske som del av resepolicyn - kan också tydliggöra vid vilka möten det anses befogat att resa för att träffas. Är man flera som ska ses i ett långt möte för kreativa processer, är inte miljöbelastningen för en tågresa särskilt tung. Ett motsvarande digitalt möte ger sannolikt sämre utfall och genererar även klimatavtryck.
I avtal med resebyrå, kan man formulera att det alltid ska tas fram alternativ för tågresor eller annan kollektiv markbunden trafik när så är möjligt.
Transport av föremål och hela utställningar medför ofta strikta krav på säkerhet och klimat. Detta försvårar kravställande, eftersom antalet leverantörer som kan erbjuda den typen av tjänster är begränsat. Även transportindustrin står inför ökade hållbarhetskrav. Genom en ökad efterfrågan på mer miljövänliga alternativ, kan utvecklingen gå snabbare.
Exempel på krav som kan ställas när föremålstransporter ska upphandlas/avropas är:
Fartygsfrakt lyfts ibland som ett alternativ som borde utnyttjas mer. Enligt en utredning från Kommerskollegium ligger flyget högst och sjöfarten lägst bland alla transportslag, räknat i CO2-utsläpp per tonkilometer. Nyare forskning vid Chalmers visar dock att sjöfartens påverkan varierar stort med vilken typ av bränsle som används. Fartyg som transportmedel för föremål/utställningar kan också vara svårare att försäkra.
Klimatkompensation för flygresor
Många företag säljer tjänster för klimatkompensation, där koldioxidutsläppet från flygresan beräknas. Åsikterna går i sär om huruvida klimatkompensation är ett bra verktyg. Kritikerna menar att det kan upplevas fritt fram att fortsätta i samma omfattning så länge man kompenserar för det. Men enligt klimatforskare från bland annat Linköpings universitet och IVL Svenska Miljöinstitutet, måste utsläppen minska kraftigt oavsett klimatkompensation. För en lekman är det svårt att bedöma om de olika projekten för klimatkompensation verkligen leder till den nytta som de utger sig för att göra. Det är inte heller helt entydigt i vilken utsträckning offentlig verksamhet får lov att använda sig av eller ställa krav på klimatkompensation, utifrån Lagen om offentlig upphandling.
Ett sätt att komma runt svårigheterna med att bedöma om det finns klimatkompensationsalternativ som man känner sig trygg med, är att i stället göra en klimatväxling internt. Det innebär att man fattar beslut om att för varje flygresa som görs, ska man avsätta x antal kronor för en miljöförbättrande åtgärd. Det kompenserar inte för koldioxidutsläppen men det kan ge en viss kontroll på effekten. Se inköp och upphandling.
