svenska
Lyssna
MENY

Lakejer, 1700-tal

Det fanns svarta människor i Sverige redan under stormaktstiden på 1600-talet, men de var få och saknar ofta namn i källorna. Under 1700-talet blir de lite fler. De är då nästan uteslutande män som tjänstgör i det kungliga livgardet. De ingår som dekorativa och exotiska staffagefigurer i vakten och har uppgifter som trumpetare, trumslagare eller lakejer. När de dyker upp i arkiven är det ofta för att de tagit dopet in i den lutherska läran.

VKM_3_Lakej.jpg

I samband med dop fick männen vanligen nya namn. Apollo, Pluto och Zenoni blev kristna människor med förnamn som Carl Gustav, Johannes och Fredrick. Ibland fick de nog namn efter sina dopfaddrar. En man som kallades Vulcain blev t ex genom dop i kungliga kapellet (Slottskyrkan i Stockholm) sommaren 1777 Gustaf Ludwig Magdalena Carl Hedwig Fredrik Albrecht, och det är väl osannolikt att han själv valt alla dessa namn. En svart trumpetare som kom till Sverige 1770, sannolikt från Boston, döptes till Carl Gustav Abrahamsson. Men han tycks privat ha hållit fast vid sitt tidigare namn, Richard, i hela sitt liv.

De kungliga tjänarnas formellt rättsliga ställning verkar oklar. Det fanns egentligen inget utrymme för slaveri i svensk lag, men vi får nog ändå tänka oss att männen hade liten rådighet över sitt eget liv. Det finns t ex dokumenterat att de ibland behövde kungligt tillstånd för att gifta sig, och det hör ju inte till vanligheten. Ett exempel är Peter Watkins Montese, en svart tjänare hos änkedrottning Lovisa Ulrika, som 1776 ville gifta sig med sotareåldermannens dotter Lovisa Dorothea Sundberg. Då prästerna hade invändningar på rent rasistisk grund skickades frågan vidare ända upp till kungen för avgörande. Gustav III beslutade att det inte fanns några hinder för äktenskap, och Peter och Lovisa kunde hålla bröllop den 28 mars samma år. 

Källor

Uppgifterna om Vulcain finns hos https://tidningar.kb.se

Abrahamsson kan man läsa mer om i Arvid Bergman “Född slav - död fri?” (2018) och handlingar rörande Montese finns hos Stockholmskällan https://stockholmskallan.stockholm.se/post/31375   

Läs vidare