Samlingsnummer: LRK28864
Tillverkad: 1600-tal
Ursprung: Japan
Som Östasiatiska museets nyckelföremål har vi valt en rund lädersköld, förmodligen tillverkad i Indien men målad och dekorerad i Japan. Insidan är bronserad och fernissad. Framsidan är målad i svart och prydd med blommor, fåglar och ett guldlackerat adelsvapen med ett lejon och en månskära. Skölden har aldrig varit avsedd för strid, utan är ett rent konstföremål tänkt att signalera ägarens status och rikedom. Vem som gjorde den är inte känt, men den skapades säkert på beställning av den svenske diplomaten Fredrik Coyet (1615-1687) från Stockholm.
Coyet var en av många svenskar som hade tjänst i Holländska Ostindiska Kompaniet. Han adlades i Stockholm 1649, gifte sig i Indien året efter och fick minst tre barn. År 1652-1653 var han som diplomatiskt sändebud i Nagasaki i Japan, och utnämndes därefter till guvernör över den då nederländska kolonin Formosa (dagens Taiwan) och “Fort Zeelandia” år 1656. Bara några år senare, 1662, förlorade Coyet dock området till Koxinga, en japansk-kinesisk general som ville använda ön som bas för att återupprätta Mingdynastin i Kina. Coyet ställdes inför rätta och landsförvisades till Banda-öarna (i nuvarande Indonesien), och det skulle dröja tolv år innan han kunde ta sig tillbaka till Europa och Nederländerna där han dog 1687.
Fredrik Coyet återsåg aldrig Stockholm, men hans sköld kom på okända vägar till Sverige. År 1852 skänktes den av en av hans släktingar, amiralen Carl Fredric Coyet (1768-1857), till Kongl. Krigs Collegium. Därifrån kom skölden till Livrustkammaren (1855) och skickades vidare till Nationalmuseum (1887) innan den deponerades på Östasiatiska museet 1959 och så småningom överfördes till Världskulturmuseerna i samband med en myndighetsomvandling i slutet av 1990-talet. Den har visats för publik på Östasiatiska museet i “Japan - föremål och bilder berättar” (2011) och därefter i den permanenta Japan-utställningen.
Coyets praktsköld kan fungera som en utgångspunkt för berättelser om de koloniala projekten i Asien, adelns kosmopolitiska ambitioner och de nära banden mellan utrikespolitik och handel. Vidare är den ett exempel på asiatisk produktion för västerländsk lyxkonsumtion. Skölden har alltså tillkommit i en kolonial kontext, och skulle knappast kunna finnas utanför den.
Världskulturmuseerna samarbetar här med Kao Jun-Honn (高俊宏), konstnär och författare från Taiwan. Han är född 1973 och arbetar i flera olika medier och material, ofta med fokus på historia, kolonialism och biopolitik, se vidare https://www.kaojunhonn.com/. Jun-Honn har examen från Taipei National University och Tainan National University of the Arts. Han är idag knuten till Institute of Interdisciplinary Arts vid Kaohsiung Normal University, och vi ser fram emot att dela hans arbete ”The Sun of Zeelandia” med publiken.
