Taperets sarkofag från Memfis

Som Medelhavsmuseets nyckelföremål har vi valt en väldig stensarkofag. Den höggs av okända händer i Egypten, förmodligen i Memfis, omkring år 600 före vår tideräkning. Sarkofagen skapades för en död kvinna som hette Taperet. Hennes namn står på sarkofagen, som också är dekorerad med Horus söner och text skriven med hieroglyfer. De som bestämde hur kistan skulle se ut var kanske den dödas man, Wahibre, och sonen Ahmose-sineith. Taperet mumifierades och begravdes i sarkofagen. I över tvåtusen år fick hon vila i frid.  

Men omkring år 1820 öppnades graven, och Taperets sarkofag skeppades med båt till Europa. Den som ordnade transporten var en grekisk affärsman, som hade tagit det mer italienskt klingande namnet Giovanni Anastasi (1765-1860), men det är oklart om han även stod för själva tömningen av graven. Anastasi var svensk vicekonsul i Alexandria och sålde bl a egyptiska fornsaker till stora museer i London, Leiden och Paris. Taperets sarkofag gav han i stället i present till Sveriges drottning Josefina (1807-1876) år 1825. Fem år senare hade Anastasi befordrats till generalkonsul, mottagit Vasaorden och utnämnts till ledamot av Kungl. Vetenskapsakademien. Drottning Josefina skänkte i sin tur sarkofagen vidare till Nationalmuseum, och den stod sedan under många år utomhus på Historiska museets gård vid Narvavägen. Först 1988 flyttades Taperets sarkofag in i det tidigare bankvalvet i Medelhavsmuseet på Fredsgatan. Idag står locket utställt uppe i bankhallen.  

Sarkofagen har valts till det här projektet därför att den är en fin representant för den egyptiska delen av Medelhavsmuseet. Den skapades i en tid långt före den europeiska kolonialismen, men kom ändå att bli en spelpjäs i 1800-talets internationella affärer. Den kan berätta om hur den egyptiska historien kom att betraktas som en angelägenhet för européer snarare än egyptier. Den kan också vara ett exempel på hur den koloniala infrastrukturen gjorde det möjligt för västerländska forskare och upptäcktsresande att plundra gravplatser och exploatera det antika Egyptens föreställningsvärld också intellektuellt, genom att t ex förvandla mumier till ett slags populärkulturella ikoner.   

Under år 2025 kommer konstnären Sara Sallam (född 1991) att skapa en kommentar till Taperets sarkofag i anslutning till Medelhavsmuseets entré. Sallam kommer från Kairo och är idag baserad i Nederländerna. Hon arbetar med både foto och video och har genomfört flera tidigare konstprojekt med utgångspunkt i det egyptiska kulturarvet, se https://sarasallam.com/. Vad det ska bli på Medelhavsmuseet vet vi inte ännu, men vi ser fram emot att dela det med publiken när det växer fram.